Arbetsförmedlare i Nässjö

I slutet av maj gjorde YA-sekretariatet ett studiebesök hos Snickarlaget AB som anställt på YA. Snickarlaget AB:s platschef, Jan Björsell, berättade då om vilket bra stöd de fått från Arbetsförmedlingen under anställningsprocessen. För att ta reda på hur Arbetsförmedlingen i Nässjö jobbar med anställningsformen ringde YA-sekretariatet upp Snickarlagets handläggare, Michael Grund.

Hur gick det till när du fick kontakt med Jan Björsell på Snickarlaget AB?

– Jag träffade Jan Björsell över en lunch på Träcentrum i Nässjö och vi diskuterade då olika arbetsmarknadsutbildningar. Jan berättade att han ville anställa för att säkra de framtida kompetensbehoven och i samband med detta kom vi in på yrkesintroduktionsanställningar. Jag beskrev vad anställningsformen innebär, hur man ansöker om medel från Arbetsförmedlingen och vilka kontakter Jan kunde ta med facket.

– Att som Jan använda yrkesintroduktionsanställningen för att slussa över ungdomar från gymnasiets yrkesprogram till arbetsmarknaden och där färdigutbilda dem på arbetsplatsen är klockrent. Det är något som fler borde ta efter.

Hur ser du själv på YA som anställningsform?

– Det är en bra anställningsform som verkligen kan tillföra något positivt. Den ger arbetsgivare möjlighet att anställa för framtida kompetensbehov och de man anställer behöver inte vara fullfjädrade från första början. Fler arbetsgivare borde kontakta gymnasieskolorna och söka sin framtida kompetens där. Eleverna kan börja med arbetsplatsförlagt lärande på arbetsplatsen under gymnasietiden. Efter examen kan de sedan anställas på yrkesintroduktionsavtal för att bli färdigutbildade på arbetsplatsen.

– Ett problem är annars att många av de duktiga eleverna från exempelvis industriprogrammet hinner hamna i andra branscher om de inte får arbete inom industrin efter examen. Detta blir ett resursslöseri då vi utbildar dem till yrken som de aldrig kommer att arbeta inom.

– Jag kan tycka att företagen skulle kunna vara mer offensiva och upprätta kontakter med lokala gymnasieskolor. Det är ju faktiskt en riktigt bra möjlighet för hitta sin framtida personal. Med YA kan man lära upp dem efter företagets behov och elevens förkunskaper.

Hur länge har du arbetat med yrkesintroduktionsanställningar?

– Jag började jobba med Industrins Yrkesår när det drog igång. Det var en föregångare till yrkesintroduktionsanställningarna och hade ungefär samma upplägg med lärande och arbete. Det blev inga stora volymer men det fungerade väldigt bra.

– När stödet för yrkesintroduktionsanställningar infördes arbetade jag med mycket att marknadsföra anställningsformen. Idag har jag inget direkt marknadsföringsuppdrag och det tycker jag är lite synd. Som jag ser det behövs fler och framför allt kontinuerliga informationsinsatser om YA, många tror att det är krångligare än vad det faktiskt är. Det skulle också vara kul att kunna följa upp de ungdomar som anställts på YA och se hur det har gått för dem.

Som du sa så tror många arbetsgivare att det är svårare än vad det kanske är att anställa på YA. Har du märkt mycket av det? Hur gör du för att hjälpa till?

– Ja, många tror till exempel att blanketten för ansökan om stöd är svår att fylla i, men det stämmer inte. I allmänhet verkar det finnas en förväntan på att det ska vara svårt att ha med Arbetsförmedlingen att göra. Men om det är så att någon har lämnat in felaktigt ifylld blankett så kontaktar vi dem och ber dem korrigera. Hittills är det i varje fall ingen som dragit tillbaka sin ansökan på grund av att de behövt göra ändringar.

– Handlednings- och utbildningsplanen är också något som många tror är svårt. Där kan jag bara säga att Arbetsförmedlingen endast bedömer innehållet i förhållande till de krav som ställs i respektive avtal. Det är därför ovanligt att en ansökan får avslag på grund av hur handlednings- och utbildningsplanen ser ut.

– De som väljer att inte gå vidare med en YA-anställning gör det oftast på grund av att exempelvis produktionsledare och liknande ser att det inte skulle finnas tillräckligt med tid för handledning och stöd för den YA-anställde. Finns inte den tiden är det ju faktiskt bra att man inte går in i en YA-anställning.

Vilka typer av YA-anställningar ser du mest av?

– Elavtalet är det vanligaste avtalet här och de har ju också ett färdigt utbildningskoncept anpassat för branschen. Sedan har kommunerna varit väldigt aktiva, i Nässjö finns till exempel 17 anställda på BAL13-avtalet och Tranås är också på gång. Ett annat exempel är Ljungby kommun som anställde 20 unga personer på BAL13-avtalet.

 

YA-delegationen, 18/6 2015