Deltagare från KIVO berättar

Målet med KIVO-metoden är att nyanlända ska få den kompetensutveckling som krävs för att bli anställningsbara. Arbetsgivarna ska vara drivande i att stödja individen i den kompetensutveckling som behövs på arbetsplatserna. I juni 2017 besökte YA-delegationen arbetsgivare, handledare och deltagare som använt sig av KIVO-metoden i Hudiksvall.

Det är en utmaning att hitta personer med rätt kompetens att anställa inom vård och omsorg, berättar Marie Rosengren (enhetschef Tryggebo), Per Almberg (enhetschef Håsta Äldreboende) och Eva Skoglund (enhetschef östra hemtjänst).

KIVO-metoden bygger på gemensam matchning och att de arbetssökande deltar i yrkespraktik, språkträning och utbildning. Yrkesintroduktionsanställning är det sista steget innan tillsvidareanställning. De olika stegen anpassas utifrån individens förkunskaper.

Per Almberg menar att upplägget med individanpassad utbildning i flera steg är en förutsättning för att deltagarna ska kunna uppnå den kompetens som krävs.
– Vissa personer har kanske utbildat sig eller arbetat inom vården i sina hemländer. Men inom vården ställs höga krav på att kommunicera. Oavsett tidigare erfarenhet krävs någon form av utbildning för att det ska fungera för alla på arbetsplatsen.

Eva Skoglund tycker att det är en stor fördel att anställa personer från andra länder. Hon menar att det då ofta kommer in nya perspektiv och idéer på arbetsplatsen.
– Har personen vilja, intresse och en bra inställning till arbetet då måste man satsa. Sen jobbar vi gemensamt för att locka fram det som krävs för att personen ska utvecklas i sin yrkesroll.

Elenor Pihlström, Gun Fors och Helena Friska är inkluderingshandledare inom KIVO-metoden och tycker att det är mycket givande. De är överens om att språkträningen har varit centralt under utbildningen.
– Från början var det lite nervöst att vara inkluderingshandledare. Vi är ju inga språklärare. Men vi fick stöd från en SFI-lärare och fortbildning för att gå från handledare till inkluderingshandledare. Ganska snart upptäckte vi att det inte var så svårt som vi trodde. Vi ska ju inte lära ut hela det svenska språket utan endast det som krävs på arbetsplatsen, berättar Helena Friska.

Deltagarna Saba Haile, Basna Ismail och NawlBik Cen är nöjda med upplägget och har efter sin medverkan i KIVO fått fasta tjänster.
– Efter utbildningsdelen fick jag en introduktionsanställning, berättar Saba. Det var lite svårt med språket, framför allt slangord och uttryck som många äldre använder. Det var ord som jag inte stött på tidigare.
– I början förstod jag inte varför jag behövde en längre introduktion, säger NawlBik. Jag klarade ju utbildningen. Men under introduktionsanställningen insåg jag att det var många ord jag behövde fråga om. Det är viktigt att kunna kommunicera med de äldre, så de känner sig trygga med oss. Efter att ha genomgått KIVO kände jag mig tryggare i min roll på arbetsplatsen eftersom jag fått en ordentlig introduktion.
– På arbetsplatsen använder man språket hela tiden, menar Basna. Man lär sig mer än i skolan, men det kräver också mer av en. Jag och min handledare har verkligen kämpat tillsammans för att mitt språk ska utvecklas.

Helena Friska menar att det är viktigt som handledare att tänka på att det finns gott om tid att lära upp någon.
– Med YA-anställningen har vi ett år på oss att handleda personerna. Det är viktigt att våga ta det lugnt i början så personen får en trygg grund att stå på. Då är det också lättare för honom eller henne att lära sig språket, säger hon.

Elenor Pihlström håller med och tillägger att det också är viktigt att våga släppa fram personen.
– Det är viktigt att låta personen försöka själv och inte gå in och ta över i olika situationer, säger hon.

Det som har gjort metoden så framgångsrik, menar Per Almberg, är att idén har förankrats hos alla på arbetsplatsen.
– Det är viktigt att få med hela personalen och att alla på arbetsplatsen ser inkluderingen som ett gemensamt projekt.

– KIVO-metoden är en vinst för alla parter, säger Marie Rosengren. Vi får en bra och injobbad medarbetare, deltagarna får ett jobb och en större chans att integreras i samhället.

– Det är en vinst för handledarna också, säger Gun Fors. Man lär sig mycket om sig själv och får så mycket tillbaka från de man handleder.

Läs mer om KIVO-metoden här.

 

YA-delegationen, 30 juni 2017