Validering

Mycket av det vi kan har vi lärt oss i skolan. Det är dokumenterat genom betyg. Andra saker har vi lärt oss på jobbet, i föreningslivet eller på annat sätt. Genom en validering kan vi få det vi lärt oss på detta sätt dokumenterat genom till exempel ett yrkesbevis.

I en validering kartläggs, värderas, erkänns och dokumenteras det som vi kan inom ett område, men inte har giltigt bevis på. Valideringen kan även synliggöra vad vi behöver lära oss för att kunna få detta.
Kartläggning och validering kan användas i samband med yrkesintroduktionsanställningar inför och efter anställningen:

  • Inför anställningen kan arbetsgivaren ta reda på vad personen redan kan genom en kartläggning. Då får arbetsgivaren reda på vad personen behöver lära sig och kan lättare utforma en individuell handlednings-/utbildningsplan som kopplas till företagets behov av kompetens.
  • Efter YA-anställningen kan en validering synliggöra och bekräfta att personen har den kompetens som behövs för att vara anställningsbar inom yrket. Om valideringen leder till ett yrkesbevis är det branschernas bevis som utgör slutdokumentet, exempelvis i form av ett certifikat, gesällbrev, licens eller behörighet.

Standard för branschvalidering

Det är branschernas krav på yrkeskompetens som är fokus för branschvalidering. Branscherna definierar vilken kompetens som efterfrågas i arbetslivet och vad som gör individen anställningsbar inom ett kompetensområde eller i en yrkesroll. Branschvalidering kan därför förbättra individens möjligheter på arbetsmarknaden och att erhålla en yrkeskvalifikation. Företag och verksamheter kan också använda branschvalidering internt för att effektivisera sin kompetensförsörjning.

Standarden för branschvalidering av yrkeskompetens innehåller tre delar:

  • Standard för kvalitetssäkrade och stabila branschmodeller för validering av yrkeskompetens.
  • Riktlinjer för utförande och anpassning av branschvalidering.
  • Riktlinjer för att utveckla och vidareutveckla branschmodeller.

Standard för branschvalidering kan underlätta vid framtagandet och utformningen av kompetensprofiler och valideringsmodeller. Avsikten är att tydligt beskriva vad valideringsmodellen kan leverera och vad den inte levererar. Det kan göra det lättare att utforma kompletterande insatser som till exempel studie- och yrkesvägledning och kompetensutveckling. Standarden ska även kunna fungera som ett stöd vid upphandling och underlätta för beställare av valideringstjänster.

Läs mer här.

Valideringsmodeller inom YA

Vissa branscher har enats om vilken kunskap och kompetens som behövs inom ett yrke och utarbetat modeller för validering. När det tydligt framgår vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för en viss kvalifikation underlättar det validering och erkännande av en individs faktiska kompetens.

Läs om några av de valideringsmodeller som kan användas i samband med yrkesintroduktionsanställningar:

Industriteknik bas – valideringsmodell för industri- och teknikföretag

Handelns validering – butikssäljare

Validering inom träindustrin

Validering inom vård och omsorg

Validering av utomnordiska elektriker

Städ- och servicebranschens valideringsmodell

FAVAL – fastighetsbranschens valideringsverktyg

Valideringdelegationen

Valideringsdelegationen 2015–2019 har i uppdrag av regeringen att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet.

En svensk referensram för kvalifikationer – SeQF

Den nationella referensramen för kvalifikationer, SeQF, beskriver kunskaper, färdigheter och kompetenser på åtta nivåer. SeQF ska göra det lättare att jämföra kvalifikationer från studier och arbetsliv. Regeringen har fastställt vilken nivå som examen på gymnasienivå (4), från yrkeshögskola (5–6) och högskola (5–8) motsvarar.

Branschorganisationer, folkhögskolor, studieförbund och andra aktörer som utfärdar kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet kan ansöka hos Myndigheten för Yrkeshögskolan om att få sina kvalifikationer nivåplacerade i SeQF. Med kvalifikation avses ett dokumenterat resultat av lärande som exempelvis utbildningsbevis, certifikat eller diplom.