Varför YA?

Du som arbetsförmedlare vet hur svårt det kan vara för arbetsgivare att hitta rätt kompetens trots många arbetssökande. YA är ett sätt att skapa den kompetens man söker och samtidigt skapa jobb. Men vem kan anställas och vilka krav gäller?

Tillgången till kunskap och kompetens blir allt viktigare i takt med att kompetenskraven inom arbetsmarknaden ökar. YA bidrar till att säkra arbetsgivares långsiktiga kompetensbehov och överbryggar glappet mellan utbildningar och yrkeskompetens.

I YA-anställningar kombineras arbete med lärande på arbetsplatsen. Anställningen ska innehålla en lärandedel (utbildning eller handledning) på minst 15 procent av arbetstiden. Lärandet anpassas efter individens förkunskaper och utifrån arbetsgivarens behov av kompetens. Den YA-anställde får lön för den delen av arbetstiden som innebär arbete.

Om lärandedelen överstiger 15 procent av arbetstiden kan en del av lärandet läggas ut på en extern aktör. Arbetsgivare kan även köpa uppdragsutbildningar som en del av lärandet. Det kan till exempel vara kurser inom kommunal vuxenutbildning eller utbildning i svenska för invandrare (sfi).

Fördelar Yrkesintroduktionsanställning

Fördelarna för den YA-anställde är att få möjlighet att lära sig det som behövs för att bli anställningsbar. Hen får arbetslivserfarenhet och möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga.

Ungdomar som gått en studieförberedande gymnasieutbildning, men inte vill läsa på högskolan, prioriteras inte inom Yrkesvux. En YA-anställning kan då vara ett sätt att lära sig ett yrke. Övergången från skola till arbetsliv känns lättare för ungdomarna eftersom upplägget med en lärandedel gör det tydligt att hen inte kan förväntas att kunna alla arbetsuppgifter.

Nyanlända invandrare som har yrkesutbildning och/eller yrkeserfarenhet från sitt hemland kan med hjälp av en YA-anställning komplettera sina kunskaper och färdigheter för att bli helt anställningsbara i Sverige.

För personer med yrkeskompetens, som har varit utan arbete en längre period, är en YA-anställning en bra väg tillbaka in i arbetslivet. Anställningsformen är särskilt lämplig då arbetsgivaren får tid och resurser att ge extra stöd.

Anställningskrav

Anställningsformen kräver branschspecifika kollektivavtal. I avtalet specificeras vem arbetsgivaren kan anställa. Vissa branscher har krav på gymnasieutbildning och ser YA som en möjlighet till att komplettera gymnasieutbildningen med specifika yrkeskunskaper och färdighetsträning. Andra branscher har inte krav på gymnasieutbildning utan ser YA som en introduktion till yrket och en öppning för de som står långt ifrån arbetsmarknaden.

En lista över alla avtal om yrkesintroduktion finns här. En arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation, kan teckna ett hängavtal med den fackliga organisation som de anställda tillhör och får då också rätt att anställa på yrkesintroduktionsavtal.

Vid anställningsförfarandet ska:

  • den anställde vara inskriven på Arbetsförmedlingen. Det gäller oavsett om personen är arbetslös eller inte. Saknar personen yrkeserfarenhet inom det område som avtalet gäller, behöver inte personen vara arbetslös för att kunna anställas på YA.
  • arbetsgivaren lämna in en blankett om ansökan om ekonomiskt stöd, samt en handlednings-/utbildningsplan. Facket ska ha fått möjlighet att yttra sig om handlednings-/utbildningsplanen och den anställdes lön.

Krav för ekonomiskt stöd

Kraven för att få ekonomiskt stöd för en YA-anställning regleras i Förordning (2013:1157) om stöd för YA-anställning.

Nedan sammanfattar vi några viktiga punkter i förordningen.

För att kunna få ekonomiskt stöd för att anställa en ungdom på YA ska ungdomen:

  • vara mellan 15 och 24 år
  • sakna relevant erfarenhet av yrket eller ha varit arbetslös i minst tre månader. Observera att den som saknar relevant yrkeserfarenhet inte behöver vara arbetslös vid anställningstillfället.

Nyanlända invandrare ska:

  • ha en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
  • ha avslutat sin etableringsplan under de senaste 12 månaderna enligt samma lag, eller
  • ha ett uppehållstillstånd som inte är äldre än 36 månader, eller
  • ha ett uppehållskort och vara familjemedlem till en EES-medborgare (personen får inte vara svensk medborgare).

Långtidsarbetslösa ska:

  • ha varit arbetslösa på heltid i 12 månader, varav de senaste 6 månaderna ska ha varit sammanhängande.